Det känns ett pirr

”Those who think there is a time limit to grieve have never lost a piece of their heart”

Att förlora sitt barn och behålla förståndet kräver strategier. Det är också nödvändigt att plocka bort allt dåligt, både stort och smått, se allt positivt och gynnsamt, plocka det närmare intill sig, hålla det nära – det ger syre, näring, trygghet, kraft och styrka de dagar då det bär av. För det gör det, du får ingen förvarning och mot den kraften hjälper ingenting!

Jag kämpar med att hitta begriplighet i vad som hänt, för annars är det här för komplicerat att leva med. Saknaden går inte över bara för att han inte finns kvar i sin kropp. Gråten har flyttat lite på sig, den är mer och oftare på insidan än på utsidan. Sorgen är en reaktion som gör att jag överlever. Idag har han ordnat strålande solsken, som vanligt på sina högtidsdagar. Han kanske har fått ta hand om väderknappen däruppe…mamma älskar dig Totte och saknar dig så förskräckligt mycket! 

Skrivet av Maria Englund

5 juni, 2020

Till min stora förvåning har jag sen en tid tillbaka upptäckt ett återkommande fenomen, det börjar kännas ett pirr. En sån stor förändring som ett uppbrott av en relation innebär, blir som att ett nytt liv tar form. Helt klart ett nytt kapitel i varje fall och man kommer till en ytterligare milstolpe. Det är kanske inte så ofta som nya kapitel och milstolpar händer i livet efter en viss ålder? Man har ömsat mycket skinn i livet!

Det finns fler stunder som det går bra att andas. Ångesten som kommer är mildare, den bara känns lite på huden. Den förstenar inte mina armar och den lägger sig inte i bröstet längre. Den håller sig liksom en bit ifrån. Men mitt förstånd är fortfarande fucked up, jag är fortfarande i chock och kommer nog aldrig att förstå. Jag förstår orden men det känslomässiga är en gåta! Och det går inte att acceptera, det finns inget förnuft i det här. Men jag anpassar mig, mer och mer, dag för dag. En dag i taget…Andas…ut med magen när du andas in, in med magen när du andas ut…Mitt jag längtar efter mig.

Fler inlägg…