Vilken sommar!

Gräsklipparen har gett upp, likaså trimmern. Det börjar likna en äng runt huset. Vädret värmer upp huset till bastunivå, sniglarna invaderar och skatorna flanerar fräckt runt på altanerna, retar gallfeber på katterna. Hammocktaket i snygg retroplast har blåst sönder, rottingmöblerna har blivit svagt grönfärgade av alger, väder och vind. Jag har börjat gräva en ny grop för att plantera ett nytt träd. Den är vattenfylld. Kylskåpet läcker, vattenrenaren under diskbänken tjuter och en dag svämmade avloppet över, då minireningsverket slutat arbeta. Då fick jag bokstavligen stå i verket och gräva upp bajs. Sen började det virvla, skvala och snurra runt som vanligt.

Men oj vad jag njuter! Kattorangeriet är klart. Alla kan vara ”ute” hur mycket de vill, och den kalla fräscha nattluften svalkar vårt hem när vi sover. Morgonkaffe någonstans på alla de 183 kvm altan. Av någon anledning är det dessutom ofta helt vindstilla, vilket aldrig har hänt under mina år i detta slott. Hänga ut täcken och kuddar på vädring hela dagen. Har lyckats få fart på både tomatplantor, purjolök och chili som skördas dagar i ända. Lagar vegetariska rätter och botaniserar bland nya recept.  Det har fyndats många små möbler och prylar som slipas och målas i min nyfunna favorit kalkfärg. Skurar, plockar och städar både ute och inne, klipper kanter med kökssaxen och rensar i hallonsnåren som river mina gärdesgårdsmurar. Åker ner till hamnen för kvällsdopp, i sol, åska och storm. Då och då mellan alla projekt, vilar jag med ett glas iskallt rosé och beundrar en orangerosa kvällssol. Lugn i bröstet, trötta nypor och alldeles lagom många tankar. Vila! Ro! Njutningsfullt och enkelt!