Min yoga

Skrivet av Maria Englund

29 maj, 2020

Det är en herrans massa år sen jag för första gången satte min fot i gympasalen, på Kristinedalsskolan i Stenungsund. Sen spenderade jag många timmar i Spekeröd dit vi flyttade yogan och nu finns det en egen plats, en shala i Stora Höga. Under den här tiden har min yoganerv ryckt i mig olika mycket i perioder. Som med mycket annat, är det både svårt och inte särskilt roligt eller givande, till en början. För mig behövs det några olika ingredienser för att fånga mitt intresse. Karismatisk ledare, kraftfull röst, ordning och struktur både för kroppen och hjärnan. Ashtanga – rätt för mig! De första åren var jag fokuserad på bara kroppen, kunde inte andas, fick träningsvärk, svettades och blev jättetrött efter varje gång. Jag blev inte särskilt vig, som jag och så många andra missuppfattningsvis strävar efter, till en början. Sen kommer begäret, jag längtar till nästa gång, upptäcker nya saker hela tiden. Jag mår bra.

Fler inlägg…

100121

100121

Vi har med oss rosor som vi strösslar runt Tottes träd och några som sänks ner i vattnet från hopptornet.. 31 jordeår...

läs mer
Klubben

Klubben

Jag har ett medlemsskap i en klubb, mot min vilja, på livstid! Det är som att ha ett kontrakt med en högre makt, men...

läs mer