01:22

”Those who think there is a time limit to grieve have never lost a piece of their heart”

Att förlora sitt barn och behålla förståndet kräver strategier. Det är också nödvändigt att plocka bort allt dåligt, både stort och smått, se allt positivt och gynnsamt, plocka det närmare intill sig, hålla det nära – det ger syre, näring, trygghet, kraft och styrka de dagar då det bär av. För det gör det, du får ingen förvarning och mot den kraften hjälper ingenting!

Jag kämpar med att hitta begriplighet i vad som hänt, för annars är det här för komplicerat att leva med. Saknaden går inte över bara för att han inte finns kvar i sin kropp. Gråten har flyttat lite på sig, den är mer och oftare på insidan än på utsidan. Sorgen är en reaktion som gör att jag överlever. Idag har han ordnat strålande solsken, som vanligt på sina högtidsdagar. Han kanske har fått ta hand om väderknappen däruppe…mamma älskar dig Totte och saknar dig så förskräckligt mycket! 

Skrivet av Maria Englund

11 maj, 2020

Känns som en rimlig tid att författa. För det mesta ramlar jag runt i en torktumlare, stapplar några steg, faller omkull till höger..Vaknar ofta med ångest och förvånat ibland med normal andning och hopp i bröstet, när jag tittar ut och ser morgonsol i trädtopparna utanför. Det heter ju att man ska ”skriva av sig” för att sluta tänka på just det man tänker på. Vet inte om jag tycker att det stämmer helt, med det hjälper ibland. Hur mycket är ibland, när det gäller hela livet? Vad är en kris? För vem, är det samma för alla? Finns det grader på en skala? Som att det är 18 grader varmt, det vet alla vad det betyder, men förhåller sig alla till det på samma sätt? Är det samma för alla? Nu är det filosofi på hög nivå, borde ringa Bard och be honom göra ett inlägg. För mycket av nånting, för lite av något annat och ingen ordning däremellan. Min terapeut säger att jag måste lära mig att leva parallellt med sorgen. Skapa upp en ny väg som går bredvid sorgen. Så kan man välja dag för dag, vilken man orkar gå mest på. Det betyder att jag inte behöver sluta med något, glömma något eller stänga någon dörr för att kunna börja leva mer. Det finns ingen början och inget slut, det finns bara diken.

Fler inlägg…