100121

Skrivet av Maria Englund

10 januari, 2021

Vi har med oss rosor som vi strösslar runt Tottes träd och några som sänks ner i vattnet från hopptornet..

31 jordeår idag, om du hade vandrat kvar! Men 25 år, 28 eller 18 spelar ingen roll, allt flyter ihop till en enda bild av dig, den sista jag har. Tänk när du fyller 75… Det är snö på körsbärsträdet. Strålande sol, som alltid på dina årsdagar. Grattis på födelsedagen! Hur hade din dag blivit i år? En ihopsparad resa till värmen? En god middag hemma? Hur hade du sett ut? Vad hade du haft på dig, dagen till ära?  En sak är säker; vi hade alla sjungit ”Ja må han leva”, av våra hjärtans lust! När jag inte får något svar, när jag inte kan ringa dig och fråga hur din dag blev, så får det bli ett av alla minnen.

2007 blir det jul i Haparanda. Vi tar tåget och sover hela natten, framme nästa morgon. Det finns en pappa Grinchen så det är inte konstigt, äpplet faller inte långt ifrån….osv.. Som vi vet är inte julbordet någon favorit hos vår egen ”Grinchen”, så jag har lagat en indonesisk fläskfilégryta med ris, flankerat av småskålar med tillbehör; jordnötter, kokos, mango chutney och russin. Det blir succe, alla smakar så du får inte ha den ifred! Du språkar på med min kusin, ni är jämngamla, han på finska och du på svenska. Ingen förstår vad den andre säger men med tecken och förklaringar, förstår ni varandra ändå. Det blev någon löprunda också, mitt i smällkalla norrlandsluften. Krispigt! Brrr… Vi träffade släkten och du var med, det betyder allt! Det är så det ska vara. Det är det normala. Jag trodde att vi skulle kunna göra det i evigheter. Kunde aldrig fantisera om att aldrig få krama dig mer, aldrig få tala om hur värdefull du är. Jag lyssnar på ABBAs ”My Love, My Life”…och saknar dig så jag går sönder. Det är mycket en mamma ska orka utsättas för, märker jag allt eftersom.

Fler inlägg…

Klubben

Klubben

Jag har ett medlemsskap i en klubb, mot min vilja, på livstid! Det är som att ha ett kontrakt med en högre makt, men...

läs mer