Hans skjorta

”Those who think there is a time limit to grieve have never lost a piece of their heart”

Att förlora sitt barn och behålla förståndet kräver strategier. Det är också nödvändigt att plocka bort allt dåligt, både stort och smått, se allt positivt och gynnsamt, plocka det närmare intill sig, hålla det nära – det ger syre, näring, trygghet, kraft och styrka de dagar då det bär av. För det gör det, du får ingen förvarning och mot den kraften hjälper ingenting!

Jag kämpar med att hitta begriplighet i vad som hänt, för annars är det här för komplicerat att leva med. Saknaden går inte över bara för att han inte finns kvar i sin kropp. Gråten har flyttat lite på sig, den är mer och oftare på insidan än på utsidan. Sorgen är en reaktion som gör att jag överlever. Idag har han ordnat strålande solsken, som vanligt på sina högtidsdagar. Han kanske har fått ta hand om väderknappen däruppe…mamma älskar dig Totte och saknar dig så förskräckligt mycket! 

Skrivet av Maria Englund

29 augusti, 2020

Idag har temperaturen hamnat på 11 grader och det regnar. Dags att lämna sommarklänningarna i garderoben? För nu iallafall. Jag har en märklig känsla som fyller mig med tomhet, jag har ingen manlig människa att köpa kläder till längre. Det känns konstigt och det skaver. Jag köpte en gång två jättefina skjortor från Scotch&Soda, till Totte. Osäker på om han nånsin använde någon av dem. När vi fick komma till huset, efter att Totte dog, gick vi igenom hans kläder och några ville jag gärna ha och spara. En stickad ulltröja från England, hans röda mjukisbyxor från Barcelona, några fotbollströjor och en keps till Madeleine, samt hoodien som låg slängd bredvid honom när han hittades. Jag ville spara skjortorna och har en på mig idag.

Den grå ulltröjan från England. Totte hade den på sig när han jobbade på båt. Skickade mig bilden och skrev, nu fryser jag inte mamma! Tack för den varma tröjan.

Fler inlägg…