Midsommarafton 19 juni 2020

”Those who think there is a time limit to grieve have never lost a piece of their heart”

Att förlora sitt barn och behålla förståndet kräver strategier. Det är också nödvändigt att plocka bort allt dåligt, både stort och smått, se allt positivt och gynnsamt, plocka det närmare intill sig, hålla det nära – det ger syre, näring, trygghet, kraft och styrka de dagar då det bär av. För det gör det, du får ingen förvarning och mot den kraften hjälper ingenting!

Jag kämpar med att hitta begriplighet i vad som hänt, för annars är det här för komplicerat att leva med. Saknaden går inte över bara för att han inte finns kvar i sin kropp. Gråten har flyttat lite på sig, den är mer och oftare på insidan än på utsidan. Sorgen är en reaktion som gör att jag överlever. Idag har han ordnat strålande solsken, som vanligt på sina högtidsdagar. Han kanske har fått ta hand om väderknappen däruppe…mamma älskar dig Totte och saknar dig så förskräckligt mycket! 

Skrivet av Maria Englund

19 juni, 2020

27 grader varmt och redan innan sjusnåret är jag ute med kaffekopp i ena handen och katt i sele, i den andra. Storebror Amor går först. Rensat runt pallkragar, grävt en rabatt, vattnat växter och klippt gräs. Vi skålar i champagneglas, höjer dem och tittar på Tottes kort. ”Tack för ett underbart möte igår”! Känslan är magisk. Det är så rofyllt inombords, ett lugn som var mycket länge sen jag kände. All oro som fanns innan är som bortblåst, den känns främmande och långt borta. Många dagar har gått och tårarna rinner! Det har gått för lång tid, jag kan inte ens för mig själv skylla på att allt är normalt, ”han är i Norge och jobbar, vi ses snart”. Även om han hälsade på mer sällan än jag önskat, så borde han hunnit med ett besök vid det här laget. Kommer att tänka på en annan midsommar som vi firade tillsammans. Det var 2016. Tema ”grönt” med frivillig klädsel, som långt ifrån alla anammade. Men vi var några modiga som förgyllde dagen. Totte höll tal och tackade för att han fick vara med oss denna dag. Han var så fin och jag var så stolt! Min kära son.. 

Fler inlägg…