Efter dagar av regn som öser ner, blir det här den första soliga dagen på länge. Han har tydligen redan tumme med vädergudarna! Han har suttit i sin urna, inlindad i sin hoodie i soffan och nu bär jag ut honom i bilen för att åka till kyrkan. Människan är anpassningsbar. Från att inte stå ut med att en människa är fysiskt borta, så får jag åtminstone se hans döda kropp, sen försvinner den och kremeras, ja då får jag åtminstone ha hans aska hemma i en urna med hans namn på, det känns bra. Men nu ska jag lämna ifrån mig det sista jag har av honom, att hålla i och se på, det kommer också att tas ifrån mig. För alltid!

När alla anländer spelas ”Själen av en vän” – Ken Ring, i kyrkan. Jag och Tottes pappa hälsar på alla och bjuder fram dem till Totte. Nästa låt är ”Jag ska fånga en ängel” – Ted Gärdestad. Lillasyster sjunger ”Törnrosdalens frihetssång – Bröderna Lejonhjärta. Sen följer Despacito på svenska och avslutningsmusik när alla lämnar är ”Himlen är oskyldigt blå” – Ted Gärdestad. Vi står utanför och bara känner efter. Nån kompis till Totte kommer fram och säger; ”Jag vet inte vad jag ska säga”! Jag svarar, ”säg bara som det känns och som det är – det är jävla jävla skit”! ”Ja, det är det – jävla jävla skit!”, svarar hon lättad… Vi kramar alla igen och sen packar vi in blommor och urna i bilarna för att åka till stranden och ta farväl av Totte. Det blir fint!
Alla handrosor lägger vi i havet….

Hemma på altanen. Jag tar hand om blommor från min sida av släkt och Tottes pappa tar hem de från sin sida. Stackars grannar, ser och undrar vad som hänt men vågar inte fråga mig. De frågar min vän som bor intill och hon får berätta att jag förlorat min son. De är i samma ålder, det är så hemskt.
