Vi stal vår döda son

Skrivet av Maria Englund

5 maj, 2020

Ytterligare en vecka senare får vi hämta vår son i urna, på krematoriet i Göteborg. Jag kör, Madeleine och Tottes pappa är med. Det är endast dagar kvar till begravning. Vi har ansökt om att få sprida hans aska. Kyrkan informerar att, om vi vill ha en plats i en minneslund så får vi inte vara med när askan sprids, det gör någon från kyrkan. Aldrig i livet att en främling ska få ta hand om det sista som finns av min son, och sen ska jag inte få veta var han är!!! Det var Tottes pappa som höll i den kontakten och svarade; berätta inte det för Tottes mamma, jag får förmedla det till henne och hoppas att hon inte ”flyger i taket”. Det gjorde jag. När vi kommer till krematoriet behöver vi ha intyget från Länsstyrelsen, med oss?? Det har vi inte hunnit få än. En äldre försynt dam som ta emot oss, begär ändå ett sådant för att kunna lämna ut vår sons aska. Tottes pappa förklarar att det är klart och godkänt, vi har bara inte fått dokumentet än och att vi har bråttom och att det här är enda dagen vi kan komma och hämta, innan begravningen. Hon säger att hon behöver gå och konsultera en kollega för säkerhets skull. När hon försvinner, väser Tottes pappa; ”Kom igen, nu drar vi, skynda er, jag tar urnan, du kör, skynda er, gå, gå, gå”… När vi kör iväg står hela kontoret och stirrar ut på oss genom fönstren. Jag kör fort som en biltjuv därifrån och strax efter ringer telefonen. Det är begravningsbyrån som har fått ett samtal från krematoriet, om att vi har hämtat Tottes aska. De säger att det inte är tillåtet att förvara någons aska, någon annanstans än i kyrkan. Vi lovar att det ordnar sig och han komma att vara i tryggt förvar. De protesterar och vädjar till oss men Tottes pappa ger sig inte och säger till slut; ”Nu får ni ge er, vi har sorg, backa, vi tar hand om honom och vi lovar att han kommer att vara i kyrkan i god tid innan begravningen”! Vi lägger på. Under tiden kommer två polisbilar med tjutande sirener körandes bakom oss, herregud….hinner vi tänka, men puh, de passerar förbi! Helt skärrade brister vi ut i gapskratt alla tre. Vi skrattar så tårarna rinner och Christian utbrister, sluta vi måste sluta skratta, tänk om jag blöter upp urnan med mina tårar!!

Vi kommer fram till Stenungsund och ska skiljas åt. Han undrar vem som ska ta med sig urnan hem. Jag vill gärna och han vill inte, tycker det känns obekvämt så det löser sig alldeles utmärkt. Vi kommer hem till vårt hus och ställer urnan, inlindad i hoodietröjan som han hade på sig när han hittades, i soffan. Så får Totte vara med oss och se på tv. Vi snackar med honom varje dag som om han vore där i egen hög person. Det känns skönt, borde vara tillåtet för alla för det hjälpte mig i de värsta dalarna under den veckan. En dag skulle prästen komma på besök för att planera begravningen. Tottes pappa ringde oroligt och frågade om jag hade gömt Totte inför besöket? Ja, jag har gömt honom i klädkammaren, det är lugnt, ingen kommer att upptäcka honom.. Vi går igenom programmet och de låtar vi önskar ha med. När vi kommer till låten ”Själen av en vän” med Ken Ring, känner inte prästen till den. Vi spelar upp den för honom och texten är inte riktigt passande i en kyrka. Han funderar en stund och säger till slut; ”Jag har inte hört den här låten så ni kan bara ta med den så spelar vi den ändå”.

Vi berättar om Totte, för prästen. Han ska skriva ett tal som ska hållas under begravningen. Han är en mix av Robin Hood och Emil i Lönneberga. Klok, mogen och lite lillgammal när han var liten. Var omtyckt av alla kompisars föräldrar då han alltid hade tid över och stannade till i köket och pratade med dem, när han kom och hängde med sina kompisar. Allt han tar sig för i livet går väldigt bra, glider på bananskal efter bananskal genom skola, fotboll, inlines, skateboard och tjejer.. Han besitter en hög social kompetens och är smart som tusan, både streetsmart och för sig lika lätt i finrummen. Han ser och tar hand om de svaga. Hjälper de mobbade i skolan och är helt orädd för både lärare och andra äldre elever. Han tål inte orättvisa, så om någon inte klarar sig själv går han före och tar smällen.

Jag får i uppgift att skriva dödsannonsen. Det är lätt att hitta orden, men tortyr att genomföra uppgiften. Lämna in korrektur och kommentera, till lokaltidningen. Ett tag läste jag bara texten utan att refleketera över vad det stod. Jag hade aldrig klarat det annars. Kom på att sädesslag symboliserar liv, pånyttfödelse, årstider, allt kommer tillbaka, går i cykler och det skulle vara öppet i ramen så att han inte är instängd. Det blev såhär.

Fler inlägg…

100121

100121

Vi har med oss rosor som vi strösslar runt Tottes träd och några som sänks ner i vattnet från hopptornet.. 31 jordeår...

läs mer